Evidensbaserad psykologi

Evidensbaserad psykoterapi syftar på psykologisk behandling som har visat sig effektiv i kontrollerade vetenskapliga studier.

Ett ökat intresse för dokumenterat effektiv terapi ledde 1993 till att avdelningen för klinisk psykologi inom det amerikanska psykologförbundet, American Psychological Association, tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att ta fram bedömningskriterier för värdering av terapiers evidensstöd, samt att gå igenom evidensläget och genomslaget för evidensbaserade terapier inom utbildningar i klinisk psykologi. Detta arbete har inte varit okontroversiellt, och har genererat en livlig diskussion om vilka krav på vetenskaplig evidens som är lämpliga i utvärdering av psykologiska behandlingar. Samtidigt har det varit ett mycket framgångsrikt arbete som lett till en tydligare bild av den idag omfattande evidens som finns för vissa psykologiska behandlingar, framförallt kognitiva och beteendeinriktade terapier, vilket också lett till ett starkare genomslag för dessa behandlingar inom psykoterapiutbildning och hälso- och sjukvård.

Det var alltså framemot mitten av 1990-talet som utvärdering av psykoterapiers evidens kom mer i fokus, men frågan är naturligtvis äldre än så. I början av 1950-talet rådde i princip konsensus kring att dåtidens psykoterapi var en effektiv behandlingsform för psykiska störningar, när den amerikanske psykologen H.J. Eysenck framhöll att de frekvenser för återhämtning som man hade i psykoterapi var samma som för patienter som inte gått i någon behandling. Eysenck tolkade detta som att ”behandlingseffekten” till stor del handlade om spontan återhämtning. Detta visade på nödvändigheten av kontrollerade studier, där deltagare slumpmässigt fördelas till endera den behandling man vill studera, eller till en jämförelsegrupp. Jämförelsegruppen kan utgöras av patienter som får en annan behandling med dokumenterad effekt, eller av en kontrollgrupp som inte får någon egentlig behandling. Utfallet möjliggör då jämförelse av den aktuella behandlingen med annan dokumenterat effektiv behandling, respektive ingen behandling, och slutsatserna om behandlingens effekt blir därmed säkrare. Upprepade välgjorda studier av detta slag från olika ställen och med likvärdiga resultat stärker ytterligare slutsatsen att effekterna beror på behandlingen i sig, och inte på andra faktorer, som exempelvis skillnader i kvaliteten i behandlingens utförande. Behandlingsstudier av detta slag är det som främst av allt associeras med begreppet evidensbaserad terapi, och det är sådan forskning som ligger till grund för de kunskapsöversikter avseende evidensstöd för olika behandlingar vid specifika tillstånd som gjorts i olika länder under senare år. I Sverige är det Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som genomför den typen av översikter, och de har under senare år bland annat gått igenom kunskapsläget inom depressions- och ångestbehandling. De psykologiska terapier som har starkast evidens för behandling av flertalet vanliga psykiska störningar är kognitiva och beteendeinriktade terapier, KBT, och det beror delvis på den vetenskapssyn som är vägledande för dessa terapiformer, där denna typ av prövningar är en naturlig del av metodutvecklingen. En aspekt som ytterligare belyser vikten av kontrollerade studier och utvärdering av terapier är att det även finns exempel på behandlingar som ter sig trovärdiga både för terapeuter och patienter men som i kontrollerade studier visat sig öka risken för de negativa utfall de var avsedda att förebygga (Lilienfeld, 2007). Kontrollerade studier är alltså en viktig del av utvecklingen av vetenskaplig psykoterapi, och kommer att så vara även i framtiden, när nya behandlingar utvecklas. Kontrollerade studier, där signifikanta skillnader mellan behandlings- och jämförelsegrupper påvisas, visar att en given behandling har effekt, men säger däremot ingenting om varför eller hur behandlingen fungerar. Det kan till exempel vara så att en effektiv behandling innehåller komponenter som är överflödiga eller negativa för utfallet. För att optimera en dokumenterat effektiv behandling är det viktigt att ta reda på vilka de effektiva komponenterna är och hur de utövar sin verkan; vilka de underliggande processerna och mekanismerna i behandlingen är. Kontakt och utbyte mellan klinisk forskning och psykologisk grundforskning är också centralt för utvecklingen av vetenskaplig psykoterapi. Laboratorieforskning kan ge en bättre förståelse av centrala psykologiska processer i de tillstånd man vill påverka och därmed ge uppslag till utveckling av behandlingsmetoder. Laboratorieforskning kan också vara till hjälp för att förstå mekanismerna i en behandling och därmed utveckla såväl teori som metod för behandlingen. Idealt sker ett utbyte mellan olika nivåer i forskningen; mellan grundforskning, kontrollerade kliniska behandlingsstudier, respektive utforskandet av behandlingsmekanismer i dokumenterat effektiva behandlingar. Historiskt sett har till exempel kunskap från grundforskning inte utnyttjats optimalt i utvecklingen av nya behandlingsmetoder respektive teoriutveckling.

Att stärka utbytet mellan olika nivåer i forskningen är ett av de mål som ligger till grund för Forum Lundense. För att få optimalt utbyte av den mycket omfattande forskning som sker inom evidensbaserad psykoterapi idag, så behövs mötesplatser för forskare och kliniker inom området, och det är något Forum Lundense vill tillhandahålla.

Några länkar och litteraturhänvisningar
American Psychological Association, APA, avdelningen för klinisk psykologi

Statens beredning för medicinsk utvärdering

En bok som presenterar några av de viktigaste diskussionspunkterna och argument för respektive emot evidensbasering:

Norcross, J.C., Beutler, L.E., & Levant, R.F. (2005). Evidence-Based Practices in Mental Health. Debate and Dialogue on the Fundamental Questions. American Psychological Association.

Artikelreferens:Lilienfeld, S.O. (2007): Psychological treatments that cause harm. Perspectives on Psychological Science, 2, 53-70.

 

Comments are closed.


Listing all pages